Efter hundra år kan nu fiskarna passera både uppströms och nedströms med hjälp av den nya fisktrappan.

Över 100 års trogen tjänst


Vattenkraftverket i Västerkvarn, Mölntorp, har producerat el i över hundra år. Nu är den redo för minst hundra år till med nyare och modernare turbiner.

De trehundraåriga Francisturbinerna med tillhörande generatorer, el och styrsystem har bytts ut till tre Kaplanturbiner med nya generatorer med ny el- och kontrollutrustning. Men det är inget som syns utifrån, tvärtom. Kraftstationen är varsamt renoverad och återställd i sitt ursprungsskick.
  – Vi plockade bort taket för att de tre gamla gigantiska generatorerna skulle kunna lyftas ut, berättar Johan Lind från Mälarenergi

Det gamla teglet
som plockades ner för hand har varsamt satts tillbaka. De vackra gröna välvda fönstren har fått ny färg och glas och pryder fasaden igen. På insidan har det blivit ett nytt kontrollrum och högst upp ett konferensrum.

Den stora synliga förändringen är den nya fisktrappan.
  – Fiskarna har inte kunnat passerat här de senaste hundra åren, men nu kan de vandra både uppströms och nedströms utan risk för att fastna. Intaget har fått en ny typ av galler med en ny grindrensare så fisken kan vandra förbi även där, säger Johan.

Det gör att
fisken får tillgång till ytterligare cirka 1 000 kvm lekyta. För att kunna följa upp hur fiskvägen fungerar och för att se hur många fiskar som simmar i den har Mälarenergi installerat en kamera.
  – Bilderna visar att både asp, braxen, öring, ål, löja, mört och abborre simmat i fisktrappan. Fisktrappan består av 17 bassänger, eller trappsteg, vilket gör att dammens fallhöjd jämnas ut och fisken enkelt kan vandra uppåt för att leka i Kolbäcksån. Är det någon fisk som kommer fel så finns det öppningar och avledare som leder ut fisken till ån igen, berättar Johan.

Sverige har, efter Norge, flest vattenkraftverk i världen, de flesta i norra Sverige. Mälarenergi har 42 kraftverk.
  – Vattenkraften är förnybar med mycket låga utsläpp av växthusgaser. Den är en viktig del i Sveriges energisystem och behövs för att vi ska kunna ställa om till hundra procent förnybart. Men vattenkraften måste också ta hänsyn till livet i vattnet, säger Johan.

Att förbättra och återställa vattendrag genom att riva ut och miljöanpassa vattenkraftverk och dammar är inte bara bra för naturen, det är också en lönsam affär för den lokala ekonomin. En miljöanpassning av svensk vattenkraft kommer att innebära mer arbete för konsulter, byggbolag och företag som säljer byggmaterial och tillverkar olika tekniska lösningar. Mer fisk lockar också fler fritidsfiskare vilket gynnar lokala företag med inriktning på fisketurism, boendeanläggningar, redskapsförsäljare, matbutiker och lokala serviceföretag runt vattendragen, visar en rapport från Naturskyddsföreningen.
  – Men rapporten är kraftigt ifrågasatt av branschen, då även vattenkraft bidrar till lokal ekonomi. På Mälarenergi arbetar vi för att i görligaste mån försöka möta bägges intressen, bland annat genom “kompromisslösningar” som man kan säga att Västerkvarn motsvarar. Där tillgodoses ju både naturvårds- och fiskeintressen, samtidigt som anläggningen nu producerar ännu mer energi.

Att riva ut vattenkraften är ingenting som Mälarenergi ställer sig bakom generellt, förutom i undantagsfall.
  – Det mest samhällsnyttiga borde vara att arbeta mer med Västerkvarn-modellen där såväl natur-, kultur- och energivärden tas tillvara. Det finns en stor potential i effektivisering av den småskaliga vattenkraften som, i kombination med miljöanpassning, kan ge en betydlig ”helhetsnytta”, säger Johan.

För Mälarenergi kommer ungefär 40 procent av den el de producerar från vattenkraft. Den största anläggningen ligger i Hallstahammar och den minsta i Västerås, Västerkvarn ligger någonstans på den övre halvan storleksmässigt. Genom att öka eller minska vattenflödet kan produktionen anpassas utifrån efterfrågan.
  – Efter renoveringen av Västerkvarn har produktionen ökat med femton procent. Vi räknar med att elen som utvinns räcker till hushållsel för två tusen villor, berättar Johan.

Ombyggnaden av fisktrappan i Västerkvarn är omtalad, och Johan som genomfört projektet får många frågor hur de lyckats.
  – Det är speciallösningar i de allra flesta fallen. Vi ville inte förstöra omgivningen utan var tvungna att använda de ytor som fanns, samtidigt som vi måste värna om fiskarna och ge dem möjlighet att vandra naturligt. Då blev de 17 trappstegen en nödvändighet eftersom fallhöjden måste planas ut för att fisken skulle kunna vandra.

Det blev en lyckad fisktrappa, redan en vecka efter att kameran installerades gick det att se att aspen passerade.
  – Aspar har observerats leka i trappan, och förutom asp har öring, små ålar, braxen, löja, mört och abborre vandrat upp i fiskvägen. Det är det bästa betyget, att den biologiska mångfalden i Kolbäcksån ökar och att jag nu vet att stoppet som funnits för fiskarna de senaste hundra åren är borta, förhoppningsvis för alltid, avslutar Johan

Text: Lotta Görling
Foto: Peter Krüger