Mikroplast i vattnet


Skräp, avloppsvatten och kemikalier hamnar i slutändan ofta i haven trots att de släppts ut på land. I Östersjön har vi länge haft problem med gifter som PCB och dioxin medan det på senare år har kommit larm om bland annat mikroplaster, mikrofibrer och läkemedelsrester.

Varje år hamnar kring 8 miljoner ton plast i haven. Bara de senaste tio åren har vi producerat mer plast än de senaste hundra åren. I Stilla havet flyter det runt stora plastöar av skräp, och om vi fortsätter som nu kommer det år 2050 att vara mer plast än fisk i haven.

Plasten i havet
ställer till stor skada på djuren som lever där, då de lätt förväxlar plasten med mat. Plast som används i ett par minuter kan ta århundraden att brytas ned i naturen. Men det är inte bara våra hav som fylls med plast, även våra sjöar blir drabbade. Men exakt hur mycket plast som finns i sjöarna vet vi inte, därför har det under maj och juni månad tagits prover för att mäta halterna av mikroskräp, bland annat mikroplaster, i Sveriges fyra största sjöar: Mälaren, Hjälmaren, Vänern och Vättern. Prover har tagits på 14 platser runt om hela Mälaren för att mäta mängden mikroplaster och spåra dess ursprung. Resultaten kommer under 2018.

Mikroplast har uppmärksammats i haven de senaste åren. Däremot har inte fokus lagts på att undersöka halter av mikroplaster i landets sötvatten. Ändå visar tidigare undersökningar från Mälaren och Vättern att halterna av mikroplast i våra stora sjöar kan vara högre än halterna i haven. Nu görs därför en gemensam undersökning i landets fyra största sjöar.
  – Det är första gången mikroskräp i sötvatten undersöks i den här omfattningen. Det är viktigt att kartlägga och jämföra halterna i våra mest påverkade och nyttjade sötvatten för att klarlägga om det innebär ett miljöproblem, säger Ingrid Hägermark på Mälarens vattenvårdsförbund.

Undersökningen
genomförs i samarbete mellan vattenvårdsförbunden, däribland Mälarens vattenvårdsförbund, forskare och ett antal svenska myndigheter.

Text: Lotta Görling


.