Parul Sharma, ordförande för Agenda 2030-delegationen.

Parul Sharma


du är en av Sveriges mest inflytelserika experter på företags samhällsansvar och författare till flera böcker om mänskliga rättigheter i Indien och en barnbok om rätten till vatten. Du är även ordförande för regeringens delegation för Agenda 2030.

Kan du berätta lite mer om ditt uppdrag för Agenda 2030?
  – Som en del i Sveriges genomförande tillsatte regeringen i mars 2016 en delegation med uppgift att stödja och stimulera arbetet. Agenda 2030-delegationen är en statlig kommitté med ett utredningsuppdrag från regeringen, men arbetar självständigt från regeringen och departementen. Mandatet löper fram till mars 2019.

Hur ser du på de Globala målen?

  – Det här är 17 mål och 169 delmål som världens ledare kom överens om 2015. Det handlar om allt från rent vatten och sanitet, jämställdhet, ekologi, miljö, förnybar energi och vikten av att kommande generationer får samma förutsättningar som vi. Det är en bred agenda med en rad frågor som är viktiga för mänskligheten och vår planet. Agenda 2030 är riktad till individen, medborgaren, kommuner och myndigheter. Det här är ett nytt språk som Sverige håller på att anta och det ska utgöra grunden för all förvaltning för att vi ska kunna överleva på vår planet.

Tror du att det går att uppnå målen inom utsatt tid?
  – Vi har goda förutsättningar i Sverige, men vi måste förvalta dem. Vi har utifrån våra förutsättningar klassats som världens nummer ett av OECD. Det måste vi vara rädda om, framförallt eftersom vi går in i ett nytt Sverige. En farhåga är de ökade samhällsklyftorna. Det här är en ganska ny fråga för vårt samhälle, och alla ska ha möjlighet att gynnas, delta och bidra till Agenda 2030. Jämställdhet och jämlikhet är ytterst viktigt. En stående feedback från våra samtal har varit att man är orolig över de ökade samhällsklyftorna. Vi är inte så jämlika och jämställda som vi tror oss vara. Det finns rapporter som visar att vi har en fattigdomsproblematik som slår mot vissa grupper i samhället och det påverkar. Inga av dessa mål kan agera och verka enskilt, utan alla måste vara på banan. Fokus på ett mål skulle vara utveckling, men inte hållbar utveckling.

Du kommer även att medverka på Gröna Drakendagen i Västerås och prata till ungdomarna. Vad vill du att de ska ta med sig från din föreläsning?

  – Jag ser ungdomarna som unga ledare idag, inte imorgon eller utifrån ett framtidsperspektiv. Det är viktigt att ungdomar förstår att de är viktiga aktörer för att vi ska nå målen, och viktiga aktörer idag och nu. Precis som vilken samhällsmedborgare som helst behöver även de yngre fundera kring sina beteenden. Det är viktigt att förstå sin egen roll i den globala utvecklingen. Är jag boven i dramat eller kan jag vara med och förändra? Hur stark är min förändringsbenägenhet, kan jag tänka mig att resa mindre? Det handlar om de vardagliga tingen, att det inte bara är stater och företagare som kan göra något. Som individ har du stor möjlighet att påverka den globala utvecklingen, som kravställare, konsument, investerare, student och förälder. Det kan till exempel handla om att köpa mer rättvisemärkt kaffe, använda mindre plast och att inte duscha så länge.

Men det viktigaste jag vill förmedla är att berätta hur yngre och ungdomar arbetar i sin vardag för att minska samhällsklyftorna. Vi måste arbeta med ”klyftförminskningen” för att få med alla i en nationell hållbarhetsrörelse. Och jag ser tydligt att unga i första hand inte segregerar – de vill integreras och de vill inkludera. Yngre vill ha mer mångfald. Detta är en oerhörd styrka som vi måste stötta ännu mer!


.