Terence Fell lyfter upp Pettersberg som ett intressant område, där nybyggnationer och äldre hyreshus ligger sida vid sida. ”Pettersberg är som en buffert, men det gnisslar också när de olika grupperna möts” säger han.

Etiska villkor skapar ett hållbart samhällsbygge

Terence Fell, lektor i statsvetenskap på Mälardalens högskola, menar att kommuner måste satsa på flera fronter samtidigt och inte stanna vid att bara skapa större medelklassområden.

– Ska det bli harmoni i staden måste man skapa en känsla hos folk att de tillhör samhället. De boende måste känna sig nöjda, det kan handla om såväl grönområden och lekparker som att bygga billigare hyresrätter.
  Det säger Terence Fell som ägnat flera år åt forskning av stadsdelar i Västerås och Eskilstuna. I rapporten ”Stad, rättvisa och boendesegregering” visar han och medforskaren Bozena Guziana att det socioekonomiska gapet, i folkmun kallat klyftor mellan människor med olika inkomster, har ökat i Västerås. I och med att den sociala statusen på stadsdelar ska höjas, exempelvis med hjälp av försäljning av hyresrätter, har personer med lägre inkomst trängts bort från dem. Centrum är ett tydligt sådant exempel. Här har det minskat från 80 procent boende i hyresrätter 2002 till 45 procent när mätningen slutade 2012.

Den här typen av samhällsbygge, som för olika grupper av människor bort från varandra, är inte hållbart, menar Terence Fell, utan skapar motsättningar som kan visa sig i våldsamheter och andra missnöjesyttringar.
  Att nybyggda hyresrätter på grund av hög månadskostnad inte blir tillgängliga för alla hjälper inte den här utvecklingen, menar Terence Fell, och tar som exempel de nya hyreslägenheterna på Öster Mälarstrand och Gideonsberg. Terence Fell lyfter fram Pettersberg som ett intressant område, där ligger dyra hyresrätter sida vid sida med de billigare vilket ”tvingar” ihop olika socioekonomiska grupper.

Om du ser på begreppet hållbart samhälle utifrån din forskning, hur skulle det byggas?
  – Jag tror på att en kommun sätter upp etiska villkor. Om man bygger på Gideonsberg så ska man samtidigt satsa på exempelvis Råby eller Bäckby. Jag tror på det filosofen John Rawls skrivit, att det bästa samhället är där gapet mellan människor minimeras. Det finns företag där etiska villkor tillämpas, menar Fell, och tar Botrygg i Göteborg som exempel. Företaget har en social aspekt i sin hyressättning. Vissa billigare lägenheter har en gräns för hur mycket man får tjäna för att bo där. De lägre hyrorna finansierar företaget med försäljning av bostadsrätter. Företaget är omskrivet och omstritt, men går med vinst.

Som ett exempel
på annan typ av satsning, som skulle kunna genomföras, nämner Terence Fell arbetet med grönområden i Köpenhamn. Det är ett sätt att dämpa effekterna av den geografiska segregationen. Med hjälp av cykelbanor i grönområdena länkas områden av olika karaktär samman. I Köpenhamn har även skateboardramper byggts i medelklassområden vilket innebär att människor från socioekonomiskt svagare områden får tillgång till platsen även om de inte bor där.
  Finns det sådana här tankar hos politikerna i Västerås?
  – Det kanske det gör men jag har inte hört något sådant, det verkar inte vara prioriterat. Jag tycker mer att det diskuteras frågor som inte aktualiserar ett hela staden-perspektiv, det vill säga att ta i beaktning de negativa sociala konsekvenserna av ”finfolkifieringen” av stadskärnan och andra attraktiva områden. I stället lägger kommunen för mycket fokus på planeringsfrågor som huruvida det ska ligga en skola på Öster Mälarstrand eller inte, säger Terence Fell.

Text och foto: Jessica Andersson